Valborg...

Ja nu ska vi sjunga in våren :) Å som de senaste dagarna har varit så är våren här!!! Otroligt sköna dagar å igår satt vi i solen mest hela tiin... Fullt hus var det, men med två småknattar som skulle passas så satt vi ganska bra där vi satt, jag å A:s flickvän...

Idag har jag varit o gosat valpisar. Hade en illusion om att få med mig R dit o titta, men han behövde åka på egna saker. Istället fick A:s flickvän följa med å jag trodde att det skulle kännas helt ok med en valp...å det gör det på sitt vis, men den finns det ju tankar på att den ska åt annat håll så...ja de andra tikarna är oxå charmiga, men det är nåe visst med den här :)

Pratade med Kinnokliniken imorse. Efter mycke om o men så ringde de i fredags eftermiddag - å det hörde ju självklart inte jag!! Så de lämnade meddelande om att jag fick höra av mig under helgen om smärtan tilltog eller som idag om det var så... Ja smärtan har ju inte tilltagit, den har ju helt sonika inte förvunnit som önskvärt!! Så nu har jag tid på onsdag morron så får vi se... Känns skit det här o jag hoppas verkligen inte de skickar hem mig med mer värktabletter o längre sjukskrivning för det är ju inte det jag efterfrågar. Jag vill att det ska bli bra!!! Det är få dagar under den här femveckorsperioden som jag är glad över mitt ingrepp, de flesta dagarna har jag ångrat mig...

Valpmys

Finns det nåe härligare än djurungar?!?! Å just idag har jag haft en "må-bra-förmiddag" med bästa I å hennes drygt tre veckor gamla valpar, lovely!! Sååå charmiga så jag skulle kunna tänka mig allihopa, fast det tror jag R sätter stopp för :) De är ju riktiga energiknippen de där Kelpiesarna, kanske ett bra tillskott till våra latmaskar :)

Annars har jag en bra dag idag!! Vädret är strålande, om än aningens för blåsigt... Jag har sovit kanonbra efter en ordentlig massage av maken igårkväll som fick spänningarna att släppa o kroppen fick slappna av :) Idag är den bästa dagen den här veckan å det finns åter en känsla av att allt är på rätt väg!! Jag har dock kontaktat Kvinnokliniken för att fråga om hur normalt det är med denna smärta, men har ännu inte fått svar...fiaskot i början på denna vecka klarar jag mig utan en gång till!!

Snart är det helg även i detta hus! Maken skulle jobba över idag, men sen har vi långhelg - 4 dagar :) Nog för att traktorn ska börjas lackas, men inte hela tiden... Bostaden nästan helt städat, vovvarna fixade..hmmm, en promenad ska avklaras oxå under eftermiddan...sen får vi se vad som händer :)

Ibland är livet ljuvligt, det gäller bara att se solen bland alla förbaskade moln...

Lite fördel

Nu när läget är som det är, är det egentligen bara att gilla läget... Hmm, dock lättare sagt än gjort :) Idag är dock både värk o humör bättre så än finns det hopp, haha...

Det som är fördel av att vara hemma så här o inte kunna göra så mycke är att jag tar tag i saker som aldrig blir gjorda annars... Som igår när jag ringde om försäkring o besiktning av A:s traktor, idag har jag läst igenom papper o sorterat en del...mycke sånna där småsaker som jag gärna lägger åt sidan för att ta vid ett senare tillfälle - bara det att det blir ju aldrig ett senare tillfälle!! Sånna där saker som man inte behöver sitta rätt upp o ner för att fixa...

Killarna hålls därute, djupt imponerad av A.s tålamod å arbete, för att inte tala om R:s arbete å tålamod. För hur man än ser på saker o ting så är inte R biologisk pappa till A, även om vi varit ihop sen A var liten... Men allt handlar inte om blodsband, utan om kärlek o respekt ändå... Å A får allt ge igen de tjänster han får mellan varven å han har en del att uträtta under sommaren som han vet om :) Känns bra att det där med att ge o ta har fastnat hos vissa :)

Efter att varit o lyssnat på rallylydnad har vi nu grejat lite i köket. En ypperlig syssla att göra, särskilt till en rastlös Ronja...å passar en trött matte bra oxå, hihi...

Bläää

Livet är inte särskilt trevligt just nu, mest motigt känns det som... Gick tillbaka till jobbet igår, nåe jag sett fram emot på många sätt, men det var bara att inse att kroppen inte vill som knoppen vill!!! De första timmarna gick bra, det kändes så otroligt bra att vara tillbaka...men det där med att sitta är inte min grej. Vad än sjukvården säger så måste de gjort nåe fel, för efter en månad kan jag fortfarande inte sitta som vanligt...en längre stund är väl bäst att tillägga. En å två timmar - okej!! - men sen stiger smärtan o till slut är jag öm i både rygg å ben å...ja jag orkar inte nämna allt. Så nu är jag hemma igen, sjukintyget räcker till o med den sista så tills dess iallafall...

Hade tänkt ringa sjukvården idag, men orkade inte ta tag i det där. Vad ska de säga?!?! Att allt ser bra ut o de hittar inge fel...smärtan som jag haft är inte ovanlig i början, "men nu då" känner jag - är den det fortfarande??? Just nu känner jag mig som den största jävla gnällspiken, ont ont ont!! Å jag som normalt har en hög smärttolerans...hmmm, får nog vara glad för det ändå för hur hade det varit om den varit låg...jösses det vill jag inte ens gissa!

Idag har vädret varit ljuvligt... Jag kan ju vara ute i solen igen så det känns underbart :) Satt dock inte i nån solstol, skulle kanske prova imorron eller nån annan dag när det är fint om den sittställningen funkar. Då jag jag ju få lite färg på mina kinder...kanske :) Släpade med mig syster till agilityplan idag. Så mycke fart var det inte i vare sig hundar eller matte, men lite olika moment funkade...när vi är friska ska vi göra banor å springa!! Å lära syster lite mer om banor o olika byten :) Ronja ville verkligen inte åka därifrån, hon hade inte gjort sitt pass tyckte hon å jag förstår henne. Vi brukar köra mycke hårdare å längre vanligtvis, men då brukar oxå matte må bra... Ikväll har vi återigen varit på klubben å lyssnat på rallylydnad. Intressant, men mycke info å för min del för långt så jag strannade inte tills slutet...en trött liten tjej var med å jag hade ont :(

Ringt idag om kostnadsförsäkring på A:s traktor å fixat besiktningstid. Jaja jag vet att den inte är klar, men R tyckte det kunde vara vettigt att stressa på den unge herrn så han blir klar snart :) Å än är det tid kvar så bara han håller det här tempot så hinner han...De hålls fortfarande där ute i garaget för idag har de fått proffshjälp!! Bra med vänner med rätt kunskap :)

Annars är det lite på G - både bra å dåliga saker. Jag har svårt att njuta av stunden då jag känner en oro inför kommande dåliga nyheter, för ja jag har redan målat fan på väggen men i det här läget har jag gjort det för att vara förberedd...

Min skara

Min skara av läsare är ganska konstant...orkar dock inte skriva hur det är fatt, än mindre idag för nu känns det mesta som skit! Egentligen är det bara kroppen som säger ifrån, men det påverkar humör å tålamod...

Färdig!

Nu är båda pecillinkurerna slut, tog den sista av den ena idag...skönt!! Men än får jag inte vara i solen, om den skulle dyka upp :( Det tar några dagar innan den eventuella risken för allergisk reaktion är över... Men jag känner mig piggare...hmmm, ne det gör jag inte på det sättet man tänker sig! Kroppen känns mindre öm, det smärtar inte i tid o otid, febern är borta...ja många saker är bättre, men värken är inte helt borta om jag rör på mig eller sitter länge...för att inte tala om kondisen som är under noll - kan det vara det?!?! När jag rör på mig så blir jag helt muck o svetten rinner så det känns som en joggingtur eller liknande. Försöker gå en gång om dagen med vovvarna, en promenad som de tycker är okej i längd o takt :) Nog för att de med all säkerhet vill gå längre, men de är allt nöjda med detta (tror jag)...

Husse går fortfarande ut med dem på morronen o de har accepterat detta helt. Hur kommer det bli när vi går tillbaka till vanliga rutiner igen?? De som vanligtvis ligger helt utslagna utan att röra på sig innan jag går upp, springer till dörren innan R hinner ropa på dem nu :) Jaja det märks, tror inte R tänker ansvara för hundarna på morronen när jag är på benen igen, haha...

Här hemma går det mesta i slowmotion annars. De jobbar flitigt i garaget, både A o R å A:S flickvän jobbar en hel del med :) Men här inne så görs det som ska o inget annat, känns som om många saker släpar efter nu men inget att göra åt. Jag har resten av året att komma ikapp, å det jag inte hinner nu hinner jag en annan dag. Ingen blir lycklig av stress o dåligt samvete...

Våren är i antågande även om vädret är väldigt växlande :) Igår hann vi med regn, snö, hagel å strålande solsken, underbart (or not)!! Med vårkänslan hoppas jag det kommer goda nyheter...är sååå trött på allt det dåliga å jobbiga jag o mina nära å kära tvingas uthärda...

Finbesök :)

Igår var Ronjas uppfödare här, med två av sina hundar..den ena var mamma Alva (vi kallar henne så då det är Ronjas mamma o hon heter Alva). För Ronjas del verkade det kvitta med besöket, men Ira blev glad - det är ju ändå hennes gamla kamrater så det är inge konstigt, trots att hon bott här i 2½ år nu...

Idag har jag sniffat lite Kelpiebebbar, fast de var sååå stora :) Trodde jag skulle få se små minisar, då jag minns tillbaka till Ronjas tid...ack vad fel jag hade. Men det var trevligt att pratas vid lite, matte o jag...de stunder som gavs för givetvis ville alla tre vuxna vovvar ha sin del av goset oxå, haha...

Nu tänkte jag dö en stund i soffan för det här var vad kroppen orkade med. Tänkte försöka hålla igång så mycke som det går, främst med promenader så jag får tillbaka orken o därmed kan gå till jobbet...jag saknar verkligen jobbet nu!! Men samtidigt är inte kroppen där jag vill att den ska vara...eller ja jag måste ju dras med eländet så jag vet precis var den är men inte i det skick jag önskar. Pencillinet går mot sitt slut o jag tänkte försöka trappa ner på värktabletterna o hoppas kroppen accepterar detta... Natten var inte den bästa, men det var oxå den första utan min super-duper-medicin så jag är glad ändå att den inte bidde sämre än så här...

R o A hålls i garaget...vad de gör just idag vet jag inte men nu äre mycke slipande för deras del. Härom dagen startades traktorn för första gången o det var en väldigt lycklig A, även R var glad att allt funkade!! Själv skulle jag egentligen vara på klubben o assistera på agilitykurs, men det får jag ta igen nästa vecka (förhoppningsvis). Skulle även vilja åka o träna nån dag, men det får kroppen bestämma när det ska bli av...

Fredag...

Ja egentligen spelar inte veckodagarna någon roll när man är hemma, men fredag innebär helg för R å då är han hemma :) A hade ledigt från skolan idag, bra schema då de flesta fredagar under våren är "lediga"...fast han är ju i garaget så någon lugn stund har det inte blitt för honom...

Jag tycker att jag mår bättre. För andra natten i rad har jag sluppit gå upp o tagit extramedicinen :) Känns lovande!! Sömnen är förvisso inte den bästa, men då jag mest sover på magen eller höger sida å detta är något som absolut inte funkat sen operation så blir det som det blir...men det kommer det oxå! Har till o med gett mig ut på två korta promenader med vovvarna, det går inte fort men de slipper åtminstone bara vara på gräsmattan...

Igår var det en ljuvlig vårdag med värme o sol. Blev sååå besviken av att jag inte kunde sitta i en solstol o bara njuta. För min del kan det vara mulet till nästa vecka nån gång... Ne jag är så otroligt rastlös, men inte mycke kan göras...tar sin tid med andra ord, men jag försöker iallafall. Att låta de andra göra allt går mig bara på nerverna, jag är inte sån... Till å med sköterskan i söndags sa att jag var envis, hmmm vad menade hon med det?!?!

R säljer saker på löpande band - SKÖNT!!! Chevan såldes för nån vecka sen o igår meddelade han att båten var såld o eventuellt vattenskidorna, likaså bra för det har ju inte blitt använt i vår ägo... Lite vårstädning på vår gård med andra ord :) Vi har så mycke grejer...

En vecka

Ja det har redan gått en vecka sen jag skrev ett inlägg...en helvetisk vecka som jag gärna hade varit utan!! Vem sjutton sa att en titthålsoperation var enkel?!?! Eller varför trodde jag på det, på nåe vis... På de senaste två veckorna har jag tillbringat fem dagar på sjukhuset, allt från några timmar till övernattning. Känns som om mitt liv utspelas där, att jag inget eget liv har längre...skitjobbigt!!

När jag förra veckan fick ny medicin så var jag så hoppfull, på många vis :) Ett hopp av att snart skulle det vara bra fanns i mitt innre, men nu i efterhand...ja det var en illusion helt enkelt!! Jag hade hoppats på en påsk då jag till o med skulle kunna inta lite alkohol efter flera månader av dessa förbannade tabletter... Istället får jag en helg av smärta o feber, som slutar med en inläggning...

Inläggningen struntade jag i, bad att få åka hem å det fick jag - förvisso med restrektioner! Så från måndag när vi vaknade till tisdag eftermiddag tillbringades på sjukhuset, förutom några timmars sömn på natten... Proverna de tog visade på infektion, men de kan inte riktigt lokalisera orsaken...så efter två dagar på lasarett så är jag hemskickad med två olika antibiotika samt tre olika värktabletter, totalt intas 15 stycken tabletter per dag plus två jag kan ta under nattetid när det behövs. R sa att jag snart blir tablettmissbrukare, skämt å sido...

En medicin gör att jag inte låt solljus (kvittar med tanke på vädret), en gör att andningen kollapsar vid intag av alkohol o en annan gör att jag mår illa, får huvudvärk o spyr om jag tar alkohol...tror de verkligen att man vill dricka alkohol när kroppen inte mår bra?!

Jag är sååå trött på det här nu... När man är frisk vill man tusen saker, men när man är sjuk vill man bara en - att bli frisk!! Jag vill tillbaka till jobbet, jag saknar personal o elever å absolut min lilla stjärna! Jag vill städa huset, gå promenader med vovvarna, fixa å greja - det är ju vår :) Men det kommer...nästa vecka tror jag det känns bättre, både i kroppen å knoppen. Från början trodde jag om några dagar, men nu har jag inte målet så nära...fast pencillinet borde göra nytta snrt tycker jag...

Vi har överlevt påsken iallafall. På skärtorsdan fick vi besök av syster, svåger å lilla busen, på fredan var vi en sväng till svärmor på påsklunch, på lördan fick vi hit R:s barndomskamrat med familj o på söndagen grattades familjens äldste son som fyllde 24 år...det hände nåe varje dag, men det var å andra sidan enbart några timmar jag orkade med per tillfälle. Ett av de största dilemman jag har är att jag inte kan sitta mer än en liten stund å till slut säger kroppen ifrån o jag orkar inte då det strålar ut åt än det ena å än det andra hållet så kroppen känns som en säck potatis :) Det är inte lätt när knoppen är rastlös å kroppen inge orkar...

Jahapp...

Ja en strålande solig dag, men ingen värme!! Varken lust eller humör är på topp, men natten var heller inge vidare.. Var sååå lycklig igår när kroppen kändes okej, efter en natt som jag måste säga var ganska god trots att jag inte sov hela natten (slapp ju värken). Tabletterna jag fått har gjort så det susar i huvvet, å som allra bäst - mig smärtfri!! Men igårkväll kändes det inte okej å ännu mindre idag...bläää!! Idag känns...ja sisädär, får bli mitttt humör som håller mig uppe om jag nu orkar det...

Har nåe roligt på G...eller, hmmm...inte jag då, men roligheter händer med bästa Inger. Godkänt kennelnamn å tänk att det kanske blir valpar idag :) Jippi!! Å om det blir det så är det absolut på bästa dagen, hennes födelsedag å deras silverbröllopsdag... Jag hoppas allt går bra :) Grattis till er båda...

Igår hade jag pappa här en stund, har inte sett honom på evigheter. Var sååå roligt att se honom, synd bara att jag själv inte är på bästa sidan..

Skit!

Jag hade nån förhoppning om att jag skulle vara på benen efter en vecka o sen ha en veckas återhämtning...nu vet jag inte varken ut eller in...

Har varit en vända till lasarettet idag för att kolla hur det ser ut då de hade en misstanke om nåe fel, de sa ett fint namn men inte minns jag vad det var...hur som helst så såg allt fint ut så på den fronten var det ingen fara. Däremot var min smärta inte helt ovanlig o jag fick en ny medicin, stark som attans tydligen :) Ingen av de andra medicinerna har riktigt funkat, förutom en superduper kur av morfin (men när hjälper inte det?!) Nu hoppas jag på att det blir bra o en hel natts sömn vore himla underbar... Bara att vänta o se, men helt klart mer långdraget än jag trott det här... R den ängeln var med mig in idag (oxå), många semesterdagar för hans del men det skulle aldrig falla honom in att klaga, utan han ser det som självklart att hjälpa till :)

Fick en underbar läkare, som vid första anblick verkade vara en riktig surkärring (får man säga så??). Hon visade sig vara otroligt medkännande o förstod inte varför de inte förklarat mer för mig innan operation vad de skulle göra, vad cystorna hette osv... Inte heller förstod hon varför min opererande läkare varit så emot att skriva ut nån annan medicin eller ett sjukintyg för åtminstone den här veckan. Jaja alla är vi olika o det kändes skönt att bli sedd o hörd o få nån som berättade, förklarade o en massa saker helt utan att jag frågade...

Däremot fick jag för första gången se en otäck händelse på mottagningen - ett par fick frispel o hotade personal, speciellt mannen blev galen! Vakt tillkallades o deras argument var att de blev särbehandlade på grund av att de var invandrare. Det jag själv hörde o märkte var att de hade ett otroligt dåligt beteende o jag beundrade personalens lugn o tålamod, för på en kvinnoklinik utgår man inte från att det ska bli våldsamt. Efter att vänt upp o ner på akutmottagningen oxå så kom de tillbaka o efter samtal med en läkare så lugnade de ner sig. Ville verkligen inte träffa på nån av dem så jag är glad att vi satt i olika väntrum...

Solen skiner o man kan tro det är ett helt underbart väder idag, men det är isande vindar :( Ska dock försöka masa mig ner o få ordning på riset som min man har fixat åt mig :) Har haft det ett tag, men inte orkat ta tag i det...hur det funkar idag vet jag inte men knoppen är rastlös!!

Camilla

mitt liv & tankar med en familj som innehåller barn, hundar & en motortokig make!

RSS 2.0