Så här ser "nya" vovven ut som kommer hem om några veckor :)

Finns ett talesätt som säger att det som inte dödar härdar, jag tror på det. Av någon orsak har dessa ordspråk uppkommit o att de fortfarande används...

Livet har inte rasat, bara det att mer än jag fixar just nu händer. Det sista året, eller ja till o med de senaste två åren har varit otroligt händelserika med alldeles för mycke jobbiga saker. Nu ska jag handskas med ytterligare en sak, vilket inte orken o energin finns till just nu efter min egen sjukdom... Men jag kommer åter, jag vet det men den energi jag har kommer att läggas på det som behövs o här tänker jag int lägga nåe fokus på just nu...finns inte någon orsak!!

Tog tag i projekt Staket idag, nu på kvällen. Tanken var att jag skulle fixa det själv...å det kan jag säkert, men med spett å slägga inser jag att det är mer än vad kroppen fixar så det är nedlagt för stunden. Sååå besviken!!! Menmen det är så det är o inget att göra åt. Bara i dessa lägen jag önskade mig en stark pappa på nära håll, eller en sväfar, eller annat...för den hjälp jag räknar med finns inte... A har hjälpt mig lite, men går bet på att få dem raka o R förbereder lack o snart försvinner de båda in i garaget o jag blir ensammen för ett bra tag...

Annars har vi hunnit vara en vända till återvinningen idag med en fullt lastad kärra, till gränsen till överfull :) Men vad skönt det känns att få bort de där sakerna!! Vi ska försöka ta tag i ett rum i taget under sommaren o rensa, i det här huset finns det massor med rum :)

Å vi har kikat på hus!! Två stycken o på det ena är det visning på nu på söndag som vi får se om vi kan hinna med att gå på. Det var ju egentligen inte tanken att återgå till våra gamla planer med att köpa hus på landet, men vår andra plan känns aningens för osäker just nu...av orsaker vi inte kan råda över utan ett sånt stort så ingen enskild person kan råda över det då det handlar om världsekonomin :)

Hälsade på vårt lilla monster igår, A:s första träff med henne :) Kommer bli en racerråtta o det är därför vi sätter upp staket, för att veta att hon inte hamnar i trafiken... Tror A blev förtjust för han ville inte byta ut henne mot nån annan, haha... Var där i flera timmar o det känns som om de små växer för varje gång man träffar dem, snart dax för dem att flytta hemifrån :)

Vädret har varit soligt, men inte särskilt skönt ute om man inte suttit i lä. Kan hoppas det fortsätter så här o dessutom utan blåst. Har massor att göra så utetid vore skönt, men har minst lika mycke att göra inne så om vädret är dåligt finns det saker att göra...

Nu ska jag se vad killarna pysslar med, sen får jag hitta på nåe de timmar de är otillgängliga...

Ja dagarna de bara susar förbi o här hinner jag knappt skriva. Tycker det händer massor, men ändå inte så mycke...undras hur den logiken går ihop?!

Nu har vi några dagar av ledighet, killarna verkar ska hållas i garaget massor så jag får väl roa mig på egen hand för det finns ju ingen brist på saker att göra :) Ska försöka ge mig på att fixa ett staket nere vid häcken...det kommer bli en nöt att knäcka o risken är att det blir både tungt o besvärligt å i daxläget hålls jag inte med sånt för mycke...inte värt att eventuellt få ont. Men jag ska prova, måste bara inhandla det först, haha...

Jag kommer bara vara kvar på min arbetsplats en månad till. Tråkigt då jag trivs med både barn o personal, men så äre... Men det kommer nya äventyr å jag har ju fullt upp hela sommaren ändå :) Vore dessutom trevligt att få chansen att åka på semester en sväng oxå!!

Ska ta mig i kragen o åka till klubben nån dag. Vovvarna behöver springa av sig lite, även en trött Ira som drabbats av Borelia...kan det inte bara få vara slut på skit i vår familj?!?! Men hon är gladare efter foderbytet så även om jag blir ruinerad av den så är det värt de pengarna av att se att hon mår bättre. Det gör så ont i ett matte-hjärta av att se henne i den form hon varit... Bara Ronja som jag önskade piggade på sig lite, men hon kommer nog aldrig att bli som hon en gång var, trots att hon är piggare efter all medicinering. Jag hatar verkligen dessa fästingar!!!!

Vi ska iallafall hinna rensa ut massa skit o åka till återvinningen med. Gissar vi lätt fyller en släpkärra, allra helst två, så känns det bättre sen med mindre skräp här hemma :)

Att börja jobba för fullt har tagit på krafterna, men samtidigt har det varit otroligt roligt att vara tillbaka! Har dock legat i lite för mycke å att springa på agilityplan som jag gjorde igår var nog det sämsta valet jag gjort denna vecka... Jaja natten var ju som den var å idag är jag totalt muck, men har ju bara mig själv att skylla. Får åka o träna lite sakta istället...moment kanske i stället för att kuta som en galning...

Idag ska vi åka bort å stanna tills imorron. Just nu äre inget jag ser fram emot då jag mest skulle vlija lägga mig i soffan eller sängen å vara där resten av kvällen. Hade en illusion av att åka till klubben idag med, men vovvarna får hålla tillgodo med lite rallylydnad istället... Lika så bra för vädret är skit, hur sjutton kan det komma så mycke regn?!?!

Vänner å bekanta ploppar ur sig barn åt både höger å vänster just nu, myyyyz :) Ett stort grattis till Sandra å Johan å deras nya familjemedlem!! Stort grattis till er andra oxå även om ni inte har nån blogg...

Igår var det 13 år sen vi var i Tyskland hos svägerskan med familj å förlovade oss, jisses tyckte inte det var så länge sen :) Åren de går i en rasande fart å till o med R kunde hålla ordning på både dag å tid, haha... Fast jag tror han umgåtts för mycke med min syster för han kunde inte räkna år heller utan tog bort lite :) Det har varit år som haft stort innehåll, både bra å dåligt...mycke mer än man normalt handskas med å jag hoppas att det kommer lugna sig med åren men än så länge ser det tungt ut.

Med en känsla av ont i magen var eviga dag, med väntan på ett besked så trilskas Ira återigen. Idag var det en lååång undersökning hos veterinären där en del hittades, men inte farliga men samtidigt hade veterinären en osäkerhet inför vissa saker o vi väntar på en del provsvar...blääää!!!

Önskar mest att vi alla bara får må bra, det är en bra grund att stå på...lättare att möta andra svårigheter! Men man får inte välja, utan mest att gilla läget...

Ronja mår inte så bra, hon sover mest hela tiden...inte det lättaste att bli sövd :) Att ha djur är allt annat än billigt!! På två veckor har vi gjort av med flera tusenlappar på undersökningar av vovvarna... Menmen, de måste få ha sin hälsa i behåll å är de sjuka så ska de oxå få den hjälp som behövs, så enkelt är det! Vi har en kanontrevlig veterinär som frågar om sånt som inte berör just det man söker för. Idag följde hon upp gamla saker på både Ronja o Ira, känns bra med en engagerad veterinär...

Idag blir det nog mest att ta det lugnt, men imorron bär det iväg för att gratta morfar som fyller 90 år. Då får vi träffa hela tjocka släkten :) Var enklare när man var liten för då var det inte så många, nu har ju alla barnbarn skaffat egna barn...fast alla kommer ju inte ändå, men många blir vi nog ändå gissar jag :)

Nu är regnet här, hoppas inte det kommer nån snö!! Hörde att det var lite snökaos på sin ställen i Dalarna, spännande...eller tja inte särskilt då det är dit vi ska. Men förhoppningsvis inte när vi ska åka å inte den väg vi ska ta...

Efter att det gått nästan en å en halv dag sen de tog bort "tråden" så måste jag nog säga att den har varit...om inte allt, så en stor del av problemet!! Men trots att jag är öm i magen, sovit skit å en känsla av att vara sämre så känns det ändå annorlunda...bättre!! Knepigt att förklara, men den där onda, dragande smärtan i "punkten" är borta...jag får inte känslan av panik när jag sitter en längre stund, ja det känns hoppfullt. Det jag däremot tycker är synd är att de inte tog tag i detta när jag frågade redan under påskhelgen när vi var inne. Nu känns det som om jag kanske missat tre veckor helt i onödan...för det är så jag känner - jag har missat den här tiden (fem veckor). Inte mycke har fungerat, för då hade det ju varit skönt att vara hemma o sjukskriven... Men nu riktar vi blicken framåt å hoppas på att detta snart kan läggas som ett minne...å att den misstänkta nervskadan bara var en teori...

Solen skiner å det är varmt även idag. De har lovat snö tills imorron, usch!!! Det hoppas jag verkligen inte stämmer... Jag har lovat slipa lite på traktorn, R ska oxå hjälpa till...så kanske den kan bli färdig snart. Jo just det, livet känns ju extra bra idag då jag jobbat min första dag utan större problem med min kropp :) Men lite sämre känns det av att den dåliga natten gav lite funderingar på valpisen å nu ska jag tänka om igen...haha ja det hinner bli många turer i mitt berg- å dalbaneliv :D

Just idag känns det mesta som skit,
just idag vill jag gärna dra ett täcke över huvudet,
just idag har jag blitt varse om hur det kan vara för mig den kommande tiden,
just idag önskar jag kunna vrida tiden framåt...

Har varit på lasarettet idag, igen!! Kan ju dock inte komma med några glädjande nyheter...om jag har otur! Jag har inga synliga stygn, utan de tejpade på utsidan o sydde invändigt. På höger sida har ett stygn, eller ja det är ju tråden (som en fiskelina) krypit ut en bit. Tidigare har de bara sagt att den kommer försvinna, men idag tog de tag i det o försökte få bort den. Detta har resulterat i en ömmande mage, men förhoppningen är att det är denna som dragit i såret invändigt o det är detta som hela tiden har varit fel. Då är det snart bra igen... ANNARS så får jag leva med detta, i många månader framöver för då var misstanken att det är en nervskada o det tar tid att läka. Detta var inte så vanligt på titthålsoperation, men ingen omöjlighet. Så just nu hoppas jag på att det är tråden som spökat...

Ska tillbaka till jobbet imorron. Läkaren trodde inte jag mådde bättre av att vara hemma o det kan jag hålla med om, bara kroppen håller. Efter förra veckan vet jag inte vad jag ska tro... Men det vara bara att köra full medicinering, hmmm... Får hålla mig till de snälla sorterna då :) Jaja det blir inte bättre av att klaga...

Efter ett gäng tårar följde R med mig o kikade på valpisarna :) Vi ska se om vi släpper in en förklädd varg i vår fårahjord, haha... När det inga egna valpar blir får man inskaffa andra, men det är ju så svårt att välja. Det var mycke enklare med Ronja, för då fanns det bara en att välja på...nu äre tre :) R o jag kunde inte enas, inte ens om namnet...bra början det här, haha... Jag måste ju ha nåe positivt att se fram emot, för jag får alldeles för många dåliga nyheter hela tiiin...

Jo en till rolig nyhet vet jag ju...förvisso sen en "lång" tid tillbaka, men men...jag ska ju bli moster igen!! Tur att en av mina systrar ynglar av mig, för de andra verkar inge göra nåe på den fronten hihi... Men det ska bli mysigt med bebisgos igen, en ny liten fis...min gamla fis har ju blitt en buse nu...